lördag 24 april 2010

30 års jubileum!


När vi flyttade in i området 1979 gjorde vi en mängd saker i vår gemensamma samfällighetsförening. Våren 1980 började vi städa samfälligheten och angränsande kommunytor. Vi ville ha det snyggt omkring oss men även snyggt för besökare.





I år noterade vi, att vi i 30 år har hållit snyggt i vårt bostadsområde och även skapat den lilla park som ligger mellan Lassånavägen och vårt område.




Förra årets nedtagning av träd (som kommunen gjorde) lämnade en stor rishög vid vår garageplan och vi har legat på kommunen om att ta bort den under ett helt år. Utan resultat! Men nu försvann den i lågornas rov, ivrigt påhejat av barnen i området.
Det är nåt med eldar som får liv i både gammal och ung, och det är inte värmen från brasan utan något i själva elden som lockar. Det är i alla fall min hypotes.
Ha dé gott
Charles

tisdag 20 april 2010

Liten rest från Frankrikebilderna..

... så här efter Påsk!

Jag har ju tidigare sagt att "Blåkulla" ligger i Frankrike. I ett berg vid en ort som heter Villefranche de Conflent. Visserligen var vi där efter påsken detta år, men alla ditflygna under skärtorsdagen hade inte hunnit ge sig av hem igen, så här är beviset!

Nu trodde jag att det var katter som de hade som husdjur och inte hundar, men damen med ryggen mot kameran kanske inte ens är släkt, utan bara en lokal turist.

Intresset kunde man dock inte ta fel på, för hon såg att jag höll på att ta fotot när hon ställde sig i bild. Alla är inte rädda för fotografen!

Ha dé gott
Charles

söndag 18 april 2010

Sanningens ögonblick..

Så var det Dags för den årliga samvetsfrågan. Har jag inkomster som skall deklareras som inte finns med i den förifyllda blanketten?



Bilden har jag lånat från Skatteverkets sida!

- Fick jag inte 50 kr för att jag bytte däck på faster Märtas bil?
- Skall de deklareras?

Ja nu bytte jag inte däck på faster Märtas bil, men det kunde ju ha hänt och visst är vi såna att vi gärna ger en slant till nån som hjälper oss med nåt vi inte klarar själva. Men om jag nu får en mindre ersättning för tjänster som egentligen är väntjänster, skall jag då ta upp dem i deklarationen?

Jag är helt övertygad om att Svenska folket, inklusive statsråd och riksdagsledamöter, som privatpersoner inte anser att sådant är av intresse för skattemyndigheten. Men enligt lagen är det väl inkomst av tjänst? Tillsammans kan ersättningarna ju komma upp i ansenliga belopp, beroende på hur hjälpsamma vi är.

Frågan är ju hypotetisk, men vi intygar på heder och samvete att det vi deklarerar är allt vi tjänat under ett år. Har vi då mottagit mindre summor för tjänster vi utfört, så är vi ju ute och cyklar om vi samtidigt med intygandet inte inte tar upp dem i deklarationen. Fast skattemyndigheten har ju ingen aning om de "svarta pengar" som vi fått i ersättning via den sociala instats en hjälpande hand innebär. För det krävs att faster Märta deklarerar ersättningen, vilket aldrig sker.

Så frågan stannar där.. tärande vårt innersta.. nåt att gömma i de mörkare skrymslena av vårt moralbelastade samvete.

Fast sanningen är nog närmare att det inte bekymrar oss det minsta, och varför skulle det göra det? Tjänster och gentjänster är ju sånt som hör umgänget till. Vad skulle vi skapa för värld om allt smått skulle deklareras i detalj. Paradis för byråkrater kanske men förhoppningsvis är vi inte på väg dit.

Ha dé gott
Charles

onsdag 14 april 2010

Ett plus ett blir aldrig tre!

Läste lite i bloggar om Laxå och kanske främst om Laxåpartiets lösningar på ”Laxå” problematiken. Alla bloggar pekar mer eller mindre på slöseri eller felsatsningar från nuvarande ledning. Man kan ju undra hur bevandrade kritikerna är i den ekonomiska verkligheten för kommunal verksamhet. Vet man vad som är tvingande verksamhet och vad som är frivillig verksamhet? Vad som är folkets utslag i tidigare val och vad som är nya påfund? Laxåpartiet skall fråga medborgarna säger man .. som om inte andra partier gör det?

Dillemmat är ekonomin. Varje år droppar det in X skattekronor i kommunkassan. Det mesta kommer från oss som bor i Laxå kommun via skattsedeln. En mindre del kommer från så kallade skatteutjämningsbidrag och statliga satsningar på kommunerna.

Laxå går kräftgång befolkningsmässigt. Det innebär att vi varje år tappar skatteunderlag utan att därför tappa kostnader i samma utsträckning. Vi blir inte av med klassrum för att årskurserna tappar två tre elever (eller lärare heller för den delen). Andelen äldre blir kvar i kommunen och åldringsvården visar därför inte heller några minskade kostnader. De som bor kvar ser servicen minska och de som jobbar i kommunal verksamhet får färre resurser att arbeta med för att utföra i stort sett samma jobb.

Det finns inga enkla lösningar!

Det skall satsas på allt möjligt och det verkar enligt bloggarna som om vi bara byter partier i kommunens ledning, så kommer pengarna att flöda i en oavkortad ström till allt det som är så viktigt för kommuninnevånarna. Sanningen är att när vård, omsorg och skola fått sitt så finns knappt några resurser kvar, så resonemanget bygger på en föreställning om att stora belopp satsas på fel verksamhet, fel dimensionerad administration och ineffektiv verksamhet.

Tänk efter ett tag. Vad betyder de påståendena?

Jo de betyder att kritikerna anser att kommunen lägger pengar på personal som inte behövs, på lokaler som inte behövs, på arbetsverktyg och verksamhetsstöd som inte behövs, på verksamheter som inte behövs eller i värsta fall att verksamheterna har för mycket pengar att röra sig med!

Så då vore det väl på sin plats att ställa frågan till de partier som kämpar om makten i kommunkorridorerna, hur skall Ni finansiera Era vallöften?

Vilken verksamhet skall läggas ned?
Vilken personal skall sägas upp?
Vilka lokaler skall avvecklas?
Vilket verksamhetsstöd skall tas bort eller minimeras?
Eller tänker man höja skatten och i så fall hur mycket?

Förändringar betyder just det! Att något skall tas bort eller göras på ett annat sätt. Vad skall förändras och hur skall det förändras, är väl en rimlig fråga?

För verkligheten för alla dem som jobbar i den kommunala verksamheten är just den, att de hela tiden hittar nya och billigare lösningar för sin verksamhet för att kunna ge den service kommuninnevånarna frågar efter. Tyvärr räcker inte pengarna till allt.

Att Oppositionspartierna skulle sitta på lösningen tvivlar jag på även om jag inser att det skulle ske förändringar i den verksamhet som bedrivs. Det som händer i Örebro är ju inte Laxå befriad ifrån om det skulle ske ett maktskifte. Men handen på hjärtat, hur mår verksamheterna i Örebro? Har de mer resurser idag än förra mandatperioden? Har sparkraven tagits bort och upplever Örebroarna en bättre service?

Tro inte att nåt magiskt trollspö kan förändra verkligheten utan att det kostar något.

Det är egentligen inte svårare att se på den kommunala ekonomin än hur man ser på sin privata ekonomi! Minskar resurserna så minskar flexibiliteten och när kostnaderna blir större än intäkterna så måste man ta bort något ur sin dagliga verksamhet eller öka inkomsten. Ta ett extrajobb eller gå upp i heltid om man jobbar deltid. Byta jobb till ett mer inkomstbringande om man kan.

Om man inte kan detta så kvarstår bara att sälja bilen eller byta till en billigare bostad. Förändra sina matvanor så att kostnaderna hålls nere. Skippa Bio och andra nöjen. Kort sagt .. göra vardagen gråare. Lån är ingen lösning för det drabbar vardagskostnaden i form av räntor och amortering och innebär bara att det blir ännu mindre kvar att leva på tills lånet är betalt.

Det Laxå skulle må bäst av är breda lösningar över partigränserna. Lösningar som alla partier stöder utifrån en gemensam värdegrund om vad som är bra för Laxå. Där partikäbblet läggs åt sidan för att enas om sådant som leder framåt. Den oenighet partierna emellan och den smutskastning som sker över de ideologiska gränserna skymmer det som alla partier säger sig arbeta för, nämligen Laxå´s bästa.

I krigstid har man en samlingsregering där alla partiargument läggs åt sidan för landets bästa. Det som är bra i krigstid är också bra i kristid, och Laxå är en kommun i kris med försvinnande verksamheter och en minskande befolkning.

Enade vi stå, söndrade vi falla.. är ett ordspråk i tiden, men det kräver att vi lägger oenigheterna på hyllan och gemensamt arbetar med problemen.

Knappast möjligt ett valår – eller?

Ha dé gott
Charles

söndag 11 april 2010

Pyrenéerna 2010-04-06--10


Så var vi där igen i Maureillas i södra Frankrike. Vi besökte våra vänner, nu för tredje våren i rad, och denna gång var det körsbärsblommningen som stod för dörren. Totalt fyra dagar att upptäck nya vyer eller återuppleva gamla.


Visst stod körsbärsträden i blom! Hela fält med rosa och vita blommor. Värmen var så där lagom 22-24 grader soliga dagar och ungefär hälften grå dagar, och vi fick uppleva lita av både och, så tyvärr, det blev inga badbilder frå de varma källorna i år heller. Men strandbilder kan jag bjuda på.


Det här är en strand mellan Banuyls-sur-mer och Port Vendres "CRIQUES DE PAULLILES". Här tillbringade vi en del av dagen och åt vårmedhavda lunch. medan vi satt här tillströmmade folk från omgivningen och solbadade på stranden. En del till och med badade i det ca 16 gradiga vattnet.






Salvadore Dalí museet i Figueres i Spaninen besökte vi. Hustrun hade inte varit där förut så det blev ett kärt besök och en present till syster L som fyllde 50 blev det också.








Dalí präglar hela staden. Överallt finns där statyer, plancher och andra inslag som påminner om att detta är hans hemstad. Det är inte enbart flytande klockor som är hans signum, även om det är det man förknippar hans konst med.



Äta bör man, annars dör man. Det fick man lära sig som barn. Och åt gjorde vi, här i Pont Du Molin på restaurang Amiel & Molins som serverade läckra rätter på glasverandan som hängde ut över floden som flöt förbi.


En gammal bensinpump från tiden från de första fordonen hittade vi utanför en fabrik för Catalanska tyger och skotillverkning. Jag kunde inte låta bli att fotografera denna handdrivna pump som dock inte var i funktion.







Detta är en av vyerna från berget där vi åt lunch!




Cerberé med utsikt över stranden. Staden drabbades hårt vid den senaste höststormen så nu höll man på att bygga en skyddande pir för stranden. Stora pråmar och mudderverk jobbade för fullt.






Ha dé gott
Charles

söndag 4 april 2010

Den stora trandansen..


... hade börjat. 13 800 tranor hade samlats vid Hornborgasjön inför den stora festen innan resan mot sommarens boplatser slutföres. Det är mäktigt att se alla fåglar på ett ställe. Nästan lika mäktigt är det att se alla dessa horder av intresserade som samlas för att titta på dem genom kameralinser och kikare. Lite av en folkfest mitt i trandansen.


Mitt nyinköpta Nikkor AF 70-300 mm kom väl till pass. Snabbare än mitt gamla Tamronobjektiv och med bildstabilisator, vilket Tamron saknade. Men det är en pärs ändå att försöka fånga en nyfiken svarthövdad mås, som swischar förbi den påflugna fotografen. Många oskarpa bilder blev det. Konstaterade även att jag behöver köpa till en telekonverter för att komma riktigt nära.

Många fåglar var det även om jag upplevde att det var fler förra året. Artmängden var ungefär densamma men antalet färre!






Det är vackert kring Hornborgasjön och fågelintresset har gjort att det skett en del satsningar på turism med fåglarna som "turistmagnet". Mycket loppis och flera konstutställningar runt sjön. Ändå är säsongen ganska kort eftersom fåglarna inte häckar på platsen utan enbart tar en paus på sin resa norrut.



Naturrummet är en sådan satsning som lockar mycket folk. Det var "knökafullt" och nästan omöjligt att ta del av vad som visades. men så är det.. Det är här och nu som gäller!






Kunde inte låta bli att ta en bild på kön till bekvämlighets-
inrättningen. Men det är lite typiskt tycker jag att där det samlas folk är det också undantagslöst kö till toaletterna.





Det får avsluta berättelsen om Hornborgasjön Påskafton 2010!

Ha dé gott
Nu skall jag packa väskan inför resan..
Charles


lördag 3 april 2010

Svansjön...

Pjotr Tjajkovski´s kanske mest berömda verk. Ja nu kanske inte det var just dessa harmonier som mötte oss vid sjön Tysslingen.
Men ändå.. en orkester med 2 600 sångsvanar är mäktig att lyssna på!



Vädret var kanske inte det allra bästa. Då och då föll det en skvätt och jag fick skydda kameran under jackan. Men 112 bilder blev det. Alla inte värda en presentation men jag skall redigera dem och lägga ut dem som jag gillar i ett album.
Rätt mycket folk var ute och spanade efter rariteter. Särskilt små barn med egna kikare imponerade på mig. Men som sagt.. "Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli".. Förmodligen skapar föräldrarna ett intresse hos barnen som räcker hela livet ut.
Visst är det mäktigt att se dessa stora fåglar sträcka ut? Imponerande är det också när de landar. Trots kaoset på marken hittar de en plats att slå sig ner på utan att krocka med andra fåglar.


Påskafton skall bli solig.. så ut och skåda fågel!
Ha dé gott
Charles

torsdag 1 april 2010

Kvastfritt...

Nu är påsken här med allt vad det innebär. Varenda kvast är putsad och iordningsställd inför resan till Villefranche du Conflent eller Blåkulla som en del kallar det. Själva är vi också på väg dit, men med Ryan Air i stället för kvasten. Dels är den sliten och jag uppfattar nog den som obekväm. Dessutom tillhör jag inte vare sig kattfamiljen eller släktet häxor, så det skulle kanske inte gå att få lift ändå? Likheten med kaffepanna ?? Den gubben går inte!

Men det är skönta att få några dagar i värmen och att få se körsbärsträden blomma i Langedoc distriktet. Denna gång kan det även bli bad i bergens heta källor. Förra gången så hindrades vi av det värsta snöovädret i mannaminne i regionen, men det var i februari. Så chanserna är större denna gång. Så Badbyxor med..

Har vi tur så blir det några bilder, men med den mindre kameran i så fall, ty bagaget är begränsat. En Cabinväska per person. Fördelen är att det går snabbt med både in- och utcheckning. Nackdelen är att allt man vill ta med hem inte får plats.

En resa till svansjön i Tysslinge är planerad innan avfärden till Pyréerna. Där växer fågelsträcken varje dag nu, så det gäller att passa på. Detsamma gäller Hornborgasjön och Tranor, men det hinner vi nog inte med i år, fast man skall aldrig säga aldrig.

En Glad Påsk tillönskas Eder från mig.
Charles