Det tar aldrig slut ..

Bild från nätet!

Medicinen slut och ingen förändring. Hustrun hade sådana besvär att hon ringde Karlskoga Lassarett och berättade och att hon inte klarade att gå med den smärtan i 2 månader till nästa läkarbesök. Nu fick hon tid igår förmiddag, och ett par dygn gick att härda ut.Så igår var hon där.

För det första begriper jag mig inte på läkarvetenskapen när den inte klart kan konstatera en sjukdomsorsak, utan prövar sig fram, och då ger en kur på 10 dagar för att se om den hjälper (om diagnosen var riktig) och sedan skriver återbesöket två månader senare??? !!!

För mig är det solklart att det rör sig om minst 1,5 månader i ovetande för behandlande läkare och som under denna tid inte har en aning om patientens besvär lindrats. Var finns patientomtanken?

Läkarbesöket var en besvikelse. Hade inte medicinen hjälpt, så var det inte gallbesvär. Doktorn ordinerade motion och menade att vårdcentralen skulle ta över hennes hälsosituation. Proverna visade normala resultat så han förklarade henne för frisk! Smärtan skulle komma från musklerna pga inaktivitet, vilket motionen skulle råda bot på och magen var troligen magkatarr och skulle behandlas med den typen av receptfri medecin.

Kvällen kom och värkproblemen tilltog. Hustrun vankade om kring och ojade sig. Värken gjorde att hon inte kunde sitta eller ligga still. Kl 01.00 ringde jag sjukvårdsupplysningen som ställde en massa frågor. Svaren jag gav, sa de, att enligt deras instruktioner så skulle hustrun åka till akuten. Det var inte läge för det just då för hustrun protesterade men en halvtimma senare så förvärrades situationen ytterligare. Det blev nytt samtal till sjukvårdsupplysningen och de ordnade med ambulance till USÖ.

Där gjorde man en annan diagnos än i Karlskoga och hustrun fick smärtstillande och sova ut. Det senaste jag hört är att de bedömer att det är gallan och att den skall behandlas. Hustrun grät. Äntligen någon som förstod att hon var sjuk på riktigt och inte inbillningssjuk.

I morgon skall jag hämta hem henne och sen får vi se. Enligt sjukvårdsupplysningen var det väl känt att man kunde ha gallproblem fast de så kallade CPR värdena var normala eller endast lite förhöjda. Förvånande att inte läkaren i Karlskoga tog hänsyn till det?

Nu har vi totalt tappat förtroendet för Karlskoga lassarett och det lär dröja om vi överhuvudtaget överväger att åka dit. Som en bekant sa, idag måste man vara frisk för att orka med att vara sjuk!

Så sanna de orden är i sin ironi!

Tillägg 110730 !
Efter förnyad röntgen på USÖ upptäcker man att det finns ett antal gallstenar (grus?) i gallbåsan. Stenar som alltså Karlskoga lassarett missat?? Hade man sett dem redan vid första röntgen så hade förmodligen behandlingen blivit en annan och en massa lidande kunnat undvikas.

Ondskans fasad ..

Händelserna i Oslo är svåra att ta till sig.

Först när händelsen knöts till islamistisk extremism, så anades ett motiv kring Afganistan insatsen, Muhamedbilder och närvaron i Libanon. Jämförelser gjordes med händelser i Madrid och London, ja även USA. Men när sedan bilden av en ensam Norrman fasades ut över världen, så förändrades den bilden.

Bilden av en helt vanlig kille med ett öppet ansikte visar inget av det hat som måste dölja sig bakom det utförda attentatet. Hur en person kan förmå sig att kallblodigt (öga mot öga) avrätta 80-talet ungdomar förblir en gåta. Självfallet ligger någon form av störning bakom ett sådant beteende, men ändå, det måste till en total empatibrist för att kunna genomföra dådet. Framtiden kommer att visa om den misstänkte är gärningsmannen och vad det i så fall var som drev honom till att utföra dådet. Det är inte min mening att döma personen på förhand.

Men man känner avsky och skräck inför dådet. Vilken skräck ungdomarna måste ha upplevt när kamrater kring dem mördades och när de fann sig själva stå inför sin bödel, att de var mördarens mål. Den mördare de först trodde var deras räddare för att han var iklädd polisuniform, men som visade sig vara gärningsmannen.

En annan känsla som dyker upp är de anhörigas upplevelser. Att höra på nyheterna vad som pågår och veta att ens egna barn befinner sig på platsen. Jag kan knappt föreställa mig den oro som måste drabba dem.

Ännu en tanke som kanske inte de flesta tänker på är gärningsmannens anhöriga och vänner. Nästan lika hemskt måste det vara att plötsligt se sin egen bror, son, sonson, dotterson, bästa kompis och kanske även sin käresta, vara misstänkt för att begå dessa vansinnesdåd. Ingen rök utan eld är ju ett vanligt uttryck som i detta fall smittar av sig på personer i den misstänktes omkrets. Oftast finns det ingen som helst anledning att göra dem delaktiga i dådet eller till det som ledde fram till det.

Nu är den stora frågan VARFÖR?

Naturligtvis har den frågan inget acceptabelt svar. Det enda svaret kan leda till är uppmärksamheten kring personer med fanatiska idéer och hur samhället skall kunna skydda sig emot dem. I ett demokratiskt samhälle får man ju bära på extrema idéer och även framföra extrema lösningar på upplevda problem även om de är rena fantasier. Det är först när man skrider till handling som gränsen passeras och ett brottsligt scenario uppstår.

Om man skulle fängsla alla med extrema idéer så bryter man emot allt det som vi kallar mänskliga rättigheter, rätten att tänka och tycka vad man vill, och dessutom, vem bestämmer när en idé är extrem eller inte?

Samtidigt måste vi skydda oss mot händelser som denna. Människor skall inte behöva mista livet eller berövas sin frihet för att någon eller några tar sig rätten att förverkliga sitt samhälle och sina idéer eller bestraffa dem de anser bidraga till en oönskad samhällsutveckling.

Frågan är kanske enkel men lösningen är inte enkel!

Det jag ser som sammanbinder detta attentat med andra attentat (11 september) begångna av t.ex. islamska fundamentalister, är bristen på empati och verklighetsförankring. Händelsen drabbar oskyldiga och verkar syfta till att förändra samhället. Det riktas inte mot en individ eller har ett ursprung i offrets handlande. Offret är bara en symbol och det spelar ingen roll vem som drabbas. Det man vill straffa är en religion eller ett politiskt system - eller båda!

Det ingen av extremisterna verkar förstå, är att det bara väcker avsky för dem eller de som utför eller ställer sig bakom handlingen. Vem vill tillhöra ett politiskt system eller en religion som mördar oskyldiga?

Vad vore livet utan glass?

Som hustrun bloggat, så var vi till Eskilstunaparken igår, lördag. En fin dag med mycket sol och lagom värme. Hela gänget ser Du framför Tigern utom undertecknad som står bakom kameran. På bilden är lilla I inne på sin andra glass. Den första (egna) gick åt i ett huj, sedan mammas (den hon äter på på bild) och sedan mosters för att avsluta med resterna av pappas. Så rubriken talar för sig själv.

Om E-tuna parken Zoo kan sägas att det var välordnat och familjevänligt. Goda chanser att se djuren även om man fick anstränga sig ibland. Gott om sittplatser för äldre familjemedlemmar och hyffsat med ställen att köpa glass, kaffe eller korv, ja även mat. Gratis parkering ca 15 minuters promenad från parken och 40 kr per dag för dem som vill ha bilen nära.

Betyg: Jag ger dem fyra tummar i luften av fem!

Vad dessa håller på med behöver man inte vara insektsexpert för att se. Skäms på sig, mitt bland strövande barnfamiljer!

Parken Zoo i Eskilstuna är väl värd ett besök!

Ha dé
Charles

Vårdkolli..?

Hustrun mår inte bra! Efter två besök på akuten sedan midsommar så är läget oförändrat. Högt blodtryck, värk i mage och mellangärde. Svårt att sova och orkeslös. Vill inte äta.

Sekundärvården (mitt namn på det Landstinget kallar Primärvård) fungerar inte. Iofs, när vi kommer in akut så är personal både deltagande och förstående men det är sen det brister. De kan inte undersöka färdigt då det är tidsbrist på röntgen. Så hem i en vecka med smärtstillande piller för en värk de inte hittar orsaken till (innan röntgen). Jag blir jättesur över att det tar sån tid och att den överbelastade vården skickar hem henne utan att ange tid.. Vi hör av oss..

Sedan händer inget.

När vi lyckas få kontakt en vecka senare och påtalar för läkaren att värken inte gett med sig och att pillerna är slut, blir det en ny akutresa.. plus nya piller.

Sen finns inte medicinen på apoteket utan vi får ringa runt i länet innan vi hittar ett apotek som har en ask. Det är vad avregleringen åstadkommit. Du kan köpa nässpray på ICA men inte få recepbelagd medicin på apoteket om det är liten omsättning på den. Inte kommerciellt gångbar där vinstintresset övergår servicen.

Jag vill bråka men hustrun sätter munkavle på mig.

Så detta är min protest... tillsvidare..!

Makten, myglet, politiken..

Att konsumera en god bok i hängmattan!

Ja läsning är berikande, roande och tidsdödande. Jag vill påstå att de två första epiteten klart överväger den tidsåtgång som  bokläsandet tar. Kvalitén i det man läser varierar och den sinnesstämning man befinner sig i när man läser påverkar behållningen, men.. det är också så att innehållet påverkar sinnesstämningen och därmed  behållningen. Så det är lite som man säger, det beror på alternativen.

Nu läste jag först en deckare av Thomas Bodström som heter "Lobbyisten". Jag upplevde den som mediåker. Intressant tema men svårt att ta till sig. För mycket "berättelse" och för lite "verklighetförankring". Svårt att fångas av den. Betyg " sisådär".

Sen läste jag "Inifrån" med underrubriken "Makten, myglet, politiken" och fann den lysande. Det var lätt att följa med och att engageras av dess innehåll. Självklart en "Partsinlaga" men ändå så pass allmängiltig och faktaspäckad som man kan önska sig. Fullt läsbar även om man inte håller med i allt.

Det som fångade mig mest var med den klarsynthet han fångar och beskriver händelser i politiken. Det rättframma språket maktspelet och analyserna.

Läs den!