Det våras för skumrasket..

Man blir ju sur på alla skumma mail som kommer och bedragarna blir bättre och bättre på att formulera sig. De som inte förstår att Banken inte skulle kontakta dem i frågor som dessa över internet, riskerar att få sina konton länsade. Efter att mailen blir bättre och bättre formulerade så börjar även de svårflörtade att komma inom gränsen för deras bedrägerimöjligheter. Jag har fått s.k. akutmail från flera banker, även sådana jag inte anlitar. Samtliga är försök till bedrägeri!

Jag lägger muspekaren över markerade adresser och då visas i nedre vänstra hörnet på skärmen den adress dit svaret kommer att gå. Stämmer inte den med den skrivna eller skiljer sig adressen mot gällande standard för tex Swedbank, så rör det sig troligen om ett bedrägeriförsök.

Det går inte i dag att via polisens internetkanaler göra en anmälan om bedrägeriförsök samtidigt som det inte går att lämna den information som behövs via telefon. Oftast är mottagern inte bevandrad i tekniken och kan inte ställa rätt frågor till anmälaren. Så internetbedrägerier är i dag ganska riskfritt, tyvärr.

Bedrägerierna ser olika ut. En del vill kunna komma åt dina konton och tömma dem, andra vill använda dina kontouppgifter för att köpa varor i ditt namn. De får varorna Du får räkningen. Ett trede handlar om att att använda dina uppgifter i försäljningssyfte. Information om Dig, dina intressen hämtas in via enkäter på internet. Dessa uppgifter används senare för mailbombning från oseriösa aktörer.

Man måste i alla sammanhang fråga sig, "kan detta vara realistiskt ?". En enda liten misstanke och Du skall inte besvara, klicka eller utföra något av det som står i mailet. Gäller det banken, ring och fråga dín lokala banktjänsteman om Du är osäker. Är det andra "utgivare" så har Du två möjligheter. Du kan spara mailet i facket för "karantän" om du av någon anledning skulle behöva läsa det igen. Den andra möjligheten är att markera mailet och trycka på delete. Då försvinner det ur mailboxen.

Jag minns min ljuva barndom. Tider då man låste dörren men hängde nyckeln på en spik vid dörren ifall någon annan familjemedlem skulle komma hem när man var borta. Idag har de flesta dubbla lås och spionöga i dörren så att man ser besökaren. Inga "gömda" nycklar vid entren. Dessutom har de flesta ytterdörren låst även när man är hemma.

Detta beteendet måste man numera även ta i beaktande när man använder Internet. På internet är dett lättare att vara anonym eller utge sig att vara en annan och därför en idealisk plats för dem som inte har rent mjöl i påsen. Inte underligt att främlingshatet ökar... Inte en värld man vill leva i.

Var rädd om Dig!

Nostalgitripp!

Jag är sedan några år medlem i Studebakerklubben. Inte för att jag har en men för att det var min första bil och något av en ungdomsdröm. Tyvärr bytte jag bort den efter tre år mot en nyare Ford Tanus, inget ont ord om Ford, men idag undrar man ju över "Hur kunde jag?".

Sagan började med jag och min bästa kompis i tonåren stod och spanade på vår stads store skidåkare, Sture Grahn´s bil, vilken var en Studebaker Flight Hawk och året var 1956. Vi sa båda att en sådan skall vi ha när vi fyller körkort. Kompisen måste ha glömt sin önskan ty hans första bil blev en Isabella Borgward.

Jag i min tur hittade en krockad Studebaker på Olle Olssons Bil i Västerås. Eftersom jag gick och lärde mig till plåtslagare trodde jag inte det skulle bli nåt större problem att reparera den om jag bara kunde hitta någon stans att vara under reparationen. Via en kamrat kom jag åt en verkstad som jag fick vara i och köpet på 850 kr gjorde mig till stolt ägare av en krockskadad Studebaker. Några veckor senare var den riktad och klar för lackering.

När jag minns tillbaka så slår det mig att jag måste ha utnyttjat min bekantskapskrets till det yttersta ty lackeringen gjorde en arbetskamrat, som var yrkesmålare på ASEA, hemma i sitt garage. En nystartad glasfirma bytte vindrutan åt mig och lackad och klar men nya spindellager i fram kostade bilen mig 1 260 kr. Besiktningen gick med glans och nu var det dags att lufta fartvidundret. Det var samma år som jag fyllde 19 år.

När jag är på bilträffar letar jag alltid efter Studebaker. Enligt klubben skall det finnas ca 150 av olika modeller i körbart skick i Sverige. Men de är svåra att få syn på. 2013 såg jag en rödvit av samma modell som gästade Askersund. Träffade dock inte ägaren för att kunna utbyta några ord, så jag fick nöja mig med att beundra den. Modellen anser jag är den vackraste bil som någonsin byggts. Fast jag är ju part i det målet.

Jag hade då en liten svartvit kamera (instamatic) så bilder på skönheten i sin glans finns inte. Dock har jag med hjälp av Photoshop återskapat den i de färger den hade.

Vad hände sedan. Ja den hamnade hos en bilreparatör i Lycksele som hade en motsvarande som pga rost inte klarat besiktningen. Han gjorde om den till en Silver Hawk och något år senare på besök i hemstaden så såg jag den på en bensinmack. En ung grabb från Umeå hade precis köpt den och tankade för hemfärd. Sedan har bilens öde försvunnit från min kännedom. Men det skulle vara kul att få veta vart den tog vägen.

Ha dé.