Min ene son som bor i studentlägenhet vid Örebro universitet, fick sin cykel stulen i våras. Cykeln var relativt ny och till ett värde drygt över 3000kr. Efter en punktering som jag lagat, så bara försvann den.
Universitetsområdet är stort och öppet. Vem som helst i Örebro kan ta sig dit men det är även många som bor i området. Som bekant har studenter normalt inte mer pengar än vad som behövs för att överleva mellan studiebidragens utbetalande. Så av naturliga skäl är här mer cyklar än bilar. Dessutom är Örebro lite av en cykelstad.
I morse var jag där på besök och vi gick genom området. Mitt misstänksamma öga fångade ett antal cyklar i ett buskage och naturligt vis gick jag dit för att se om sonens cykel fanns där. I buskaget låg ca 15 cyklar, nästan alla av nyare modell. Utan sadel, styre, framgaffel, fram eller bakhjul. Slaktade på delar. Sonens fanns inte där dock.
Min slutledningsförmåga begränsar sig till att se förövarna i området. Hade det varit utländska ligor med lastbil så hade inte cyklarna legat där, hade det varit örebroare som inte bor på universitetsområdet så hade cyklarna möjligen legat i svartån, men inte i buskaget på universitetsområdet.
Alltså!
Kontentan av mitt resonemang är att studenter stjäl av varandra!
Dessa ungdomar, vår framtid, som läser till socionomer, ekonomer, samhällsbyggare name it, varav några inte har moral och empati nog för att skilja på rätt och orätt. Som inte drar sig för att stjäla rumsgrannens cykel för en sadel eller ett hjul till sin egen cykel eller att sno kurskompisens mobiltelefon i ett obevakat ögonblick. Som har så låg moral och så lite omtanke om andra att han/hon rättfärdigar stöld för att stilla sina egna behov. Det är ingen stor sak, det är sånt som händer, det får man vara beredd på, är kommentarer jag hör.
Jag vägrar att acceptera att stöld är ett berättigat sätt att skaffa det man behöver eller önskar sig. Moral och etik är viktiga frågor i umgänget mellan människor. Tyvärr har begreppen smutsats ner av tidigare generationer som använde dem för att fördöma viss ungdom och människor av sociala, ekonomiska eller religiösa skäl. Nidbilden av moraltanter (både manliga och kvinnliga) har tagit över och gjort moralfrågan till ett föraktligt ämne.
Moral handlar om makten över det egna jaget, där empati är grunden till förståelse. Förmågan att förstå och sätta sig in i andras situation när de drabbas av svek från medmänniskor. Att ha styrkan och insikten att avhålla sig från sånt som i en förlängning skadar andra.
Moral handlar alltså inte om fördömanden av andra. Fördömanden är just fördömanden och inget annat. Sen må de vara att det bygger på ens egen moraluppfattning, vem man fördömer eller vad man fördömer. Det är fortfarande enbart ett fördömande oavsett vilken värdegrund som ligger i botten.
Nej, moral handlar om den egna personens förmåga att styra sina egna handlingar utifrån ett medmänslighetsperspektiv. Med den tolkningen, visst har vi ett samhälle som lider brist på moral och etik?
/charles
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar