En liten tur blev det..

På väg mot Snavlunda!

Det har varit mycket nu ett tag och det har smittat av sig på min blogg. Det har inte hänt särskilt mycket här under tiden. Både Hembygdsföreningen och FN föreningen har varit aktiva med program som krävt en del planering. Dessutom har jag startat en datakurs för pensionärer och deltager själv i tre studiecirklar, så fickalmanackan börjar se ut som den gjorde när jag  jobbade. Men hellre det än traumatiska tumrullningar i ensamhet.

Lilla I har fyllt tre år och det uppmärksammades av föräldrar, far och morföräldrar, faster och farbror. Lilla I fick mycket presenter och tittade storögt på oss när vi sjöng och hurrade. Sen när vi skulle gå så stod hon i dörren och delade ut kindpussar och tackade för uppvaktningen. Starkt Ego men väldig social kompetens. Vad månde bliva?

Vi hade besök från södra Frankrike av A och U och vi hann både äta gott, smaka av en 25 årig GlenMorangie och lösa en del världsproblem innan det var dags för slafen. En ny resa planerades och eventuellt blir det norra Italien och ett besök på Ferarri museet. Framtiden får utvisa vilket.

En solig dag (söndag sådan) sa hustrun, skall vi ta en tur till snavlunda med omgivningar? Bilden i inledningen visar att hon fick som hon ville. Inte för att jag protesterade. Nej det är rätt trevligt att åka ut och leta fotomiljöer. Nu är det mycket höstfärger ute. I början tycker jag det var trevligt med sådana höstinslag men vart efter tiden rinner blir det rätt rosenfärgat. Färgen tar överhand. Därför presenteras denna bild i svart/vitt. De svartvita bilderna är ofta underskattade tycker jag. De kan vara minst lika attraktiva som färgbilder och ibland även mer, fast det handlar väl om både tycke och smak. Alla tycker inte lika.

Ha dé gott
Charles