onsdag 24 november 2010

Den ersättningsbara oljan...

Fossila bränslen dominerar vårt behov av energi. Varje dag konsumerar världen 85 miljoner fat råolja. Det betyder lite drygt 31 miljarder fat råolja per år. Forskare sa 2009 att världens kända resurser av råolja räcker i ca 50 år, sedan är den slut. Nyligen hittades ett nytt oljefält utanför Grönland som bedöms vara så stort att utvinning kan ske under en 25 års period med de kända dagsbehoven inklusive den 40%-iga ökning som bedöms ske de närmaste 20 åren. Samtidigt pågår ständigt prospektering och sökande efter nya fyndigheter, så vi vet inte hela tidsschemat. Dock vet vi att det är en ändlig resurs vars efterfrågan hela tiden ökar.
Om världen idag använder 85 miljoner fat råolja per dag kommer den siffran alltså att öka till 119 miljoner fat fram till år 2030. Det finns flera faktorer som påverkar oljeutvinningen. Haverier, bränder och naturkatastrofer måste räknas in i produktionen liksom leveranstider. Om allt flyter som beräknat är ca 5 ggr mer råolja på väg till raffinaderier och utgör därför en buffert mot oväntade händelser. Det betyder dock att det på oljetankers och i pipeline idag finns ca 425 miljoner fat råolja på väg till raffinaderier för att förädlas enligt våra behov.


Det finns idag knappast någon människa, fattig som rik, u-land som i-land, som inte på något sätt kommit i kontakt med, eller är beroende av olja. Av oljan utvinns inte bara bensin, fotogen, diesel eller eldningsolja utan även andra produkter inom kemiindustrin. Plast är en produkt för att nämna någon. Det finnas i alla hem något som som har sitt ursprung från oljan. Allt från kläder och skor till nyttoprylar i köket. I radioapparater, i verktyg, i byggnader, ja i stort sett överallt. Priset på ett fat råolja är idag 70$ vilket omräknat i svenska kr blir 487 kr. Alltså, värdet av den råolja som konsumeras uppgår till 5 950 miljoner dollar eller 41 412 miljoner svenska kronor per dag! Produkterna som är beroende av oljan berör inte enbart oljeindustrin, utan i stort sett alla branscher.


Eftersom vi idag inte odlar vår egen mat, inte föder upp våra egna livdjur, är vi helt beroende av världsekonomin för vår överlevnad. Vi bor också så att det inte skulle vara praktiskt möjligt för alla att producera våra egna livsmedel. Alla har heller inte den kompetens som krävs. Den krassa verkligheten är att människan i i-länder idag är helt beroende av oljan för sin överlevnad. 

Det blir till ett sorts moment 22, skall mänskligheten dö av svält eller av miljöförstöring?


Eftersom oljan är en ändlig resurs måste vi minska vårt oljeberoende. Den som är först att lyckas med det, har en fördel framför alla andra. Men det kräver att rörligheten för varor och tjänster kan behållas i stort i sin nuvarande form. Förändringar som leder till minskad rörlighet, ökade kostnader och förlängda tidsperspektiv i jämförelse med andra länder är utslagsgivande och kan medföra försörjningssvårigheter för en hel befolkning på lite sikt.


Ett annat problem är den ofantliga påverkan oljan har på världsekonomin. Att lyfta ut 2 171 750 000 000 $ (2 biljoner 171 miljarder 750 miljoner dollar) ur världsekonomin sker inte utan att den påverkas. Till denna summa skall även läggas de verksamheter som är beroende av olja i någon form för sin verksamhet. Det medför att beloppet mångdubblas. Det är inte enbart energiproduktionen som drabbas utan alla produkter där olja ingår som en ingrediens. Så även om vi löser energibehovet, så måste vi hitta ersättningsprodukter för de produkter som har oljan som bas. Detta är nog den moderna världens största ”DOMINOSPEL”.

onsdag 17 november 2010

Så lägger vi ännu ett år till de tidigare..

Tack Annika och Ulf för det Franska kortet! 
och Solveig och Oscar för nedanstående kort och hälsning.
Så här ser det ut när jag tittar ut från mitt datorrum. Snö och frosttäckta träd och marken är vit av snö. Som nån av gästerna sa, då är du "riktig" pensionär nu då?! Ja tillsvidare är väl den allmänna pensionsdagen 67 år och jag räknas in i den skaran numera. Tänka att två år förflutit så snabbt? 

Min ordförande när jag jobbade sa att vänta du tills du fyllt 60, sen går det fort.. Jag kan bara instämma. Det enda som möjligen skulle kunna omformas till en klagan är att här sitter man med ett ungt sinne i en gammal och skröplig kropp. Det är ju nu man borde ha varit i sitt livs form. Det är nu man har all den där tiden man saknade förr och vetskapen om vad man vill göra med den (tiden alltså!).

Ja så illa är det ändå inte. Jag har dammat av gitarren igen och börjat spela ihop med ett gäng som kallar sig "Tivedspöjkera". Sättningen är dragspel, gitarr och bas och första spelningen i Finnerödja kyrka är avklarad. Jag compa psalmer och läsarsånger hade jag nog inte trott för några år sedan. Men det är roligt! Jag styr min dag lite som jag vill, så livet är "Gött å leve"!

Tack alla som skickat "Grattis" hälsningar, de värmer.

Ha dé gott!
Charles

torsdag 11 november 2010

Fågelautomat...

Knepigt namn. Inte kommer det automatiskt fåglar ur automaten!

Den innehåller fågelmat.

Kanske menas att fåglarna kommer automatiskt till maten i automaten? Ja vilketsom så är den en fröjd för katten. Svansen går som en propeller och hon gnisslar tänder och stirrar ut genom fönstret. Jag misstänker att i hennes huvud går jakten för fullt. Man riktigt ser hur hon flyger fram i terrängen trots att hon sitter på fåtöljryggen och spanar.

När jag flyttade från Lycksele till Västerås så rönte mitt västerbottniska uttryck för denna tingest, visst löje. På västerbottensmål heter det nämnligen "Ajtomat"! Detta även fast det stavas "Automat".

Jag tror inte fåglarna bryr sig vad den kallas eller heter och numera har jag rätt uttryck om jag inte hamnar bland en grupp västerbottningar och återfaller i hembygdstoner.

Det har en viss lugnande verkan att sitta och betrakta fåglarnas jakt på föda.

För att inte tala om skatorna. Det är inga roliga fåglar. De skränar och skräpar ned, men jag beundrar deras intelligens. De sitter på backen som ett lätt byte för katten, men hoppar snabbt undan dess klor när hon anfaller. Lite retligt nära men ändå oantastbart. Sedan flyttar sig skatan upp i plommonträdet varpå katten gör ett nytt försök. När katten är i trädet så flyttar sig skatan lite högre upp.

Jag förstår inte skatmål, men nog låter det som om den säger " Ha ha, Du kan inte ta mig!" varpå katten gör ett nytt försök. Väl uppe i kronan flyttar den sig  bit för bit ut på översta grenen och katten följer efter. När sedan kattan ohjälpligt hamnar på en klen gungande gren, återgår skatan till sin ursprungliga sysselsättning på marken och lämnar katten ynkligt jamande uppe i trädet. Där kan hon sitta ett bra tag innan hon tar sig ner igen.

Ha de gott och njut av fågelbilderna.
Charles

tisdag 9 november 2010

Watergate i ny tappning...

Såg programmet "Vetenskapens värld" igår. Man blir ju trist av det massiva övergreppet på forskare som forskar kring mänsklig påverkan på klimatet. Några få kritiska forskare med stora resurser har kommit över e-post mellan de ledande forskarna inom området. E-posten var stulen genom "Hacking" av forskningsinstitutets servrar och utlagd på nätet på en rysk server. Det är olagligt och polisanmält, men det finns mycket få ledtrådar att gå efter. Medan polisutredning pågår använder sig motståndarna av informationen i mailen för att förtala och misskreditera FN´s Klimatpanel bland annat. (FN omtalades som kommunistinfluerat med en socialistisk agenda?)

Forskare motarbetas genom att man kräver att de skall överlämna all information rörande forskningsunderlag, forskningsresultat och beräkningsgrunder till politisk bedömning. (Underförstått - till politiker som vill desarmera forskningen) Varför? Tja man får göra som den berömde detektiven Sherlock Holmes. Man få se till vilka är vinnarna i det som sker!

Inte är det folken i klimatdrabbade områden, inte är det klimatforskningen i gemen. De som tjänar på det inträffade är oljeindustrin, oljeschejkerna och alla dem som är beroende av vinsterna från kol och olja. Om man kan så misstänksamhet kring forskares avsikter och ta ifrån dem trovärdigheten, så faller argumenten för minska koldioxidutsläppen globalt. De som tjänar på det är främst USA och Kina.

Programmet handlade om motståndet i USA och Canada. Motståndet mot Kyotoavtalet och de forskningsresultat som ligger bakom. Kan man inte vederlägga forskningsresultaten (och det kan man inte) så misstänkliggör man de främsta forskarna som personer och deras avsikter, tar ifrån dem all heder och ära och använder det för att "bevisa" att forskningsresultaten inte håller måttet. Påminner väldigt mycket om Senator McCarty´s häxjakt på kommunister sent -50 tal.

För mig framstår det tydligt att det är både ekonomiska och protektionistiska intressen som ligger bakom. GM hade ett framgångsrikt koncept med elbilar i  USA som man avbröt och löste in bilarna som omedelbart skrotades. I kontraktet stod att bilarna tillhörde GM och därför kunde lösas in när GM så önskade, utan möjlighet till protester. Var det oljeindustrin som låg bakom tro, för vad hade hänt om GM lyckats med sin el-bil?

Här kan Du själv bilda Dig en uppfattning i frågan! http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld

Ha dé
Charles

torsdag 4 november 2010

Myten om den goda människan...

Människan är i grunden en social varelse.. stod det! Vad betyder det? Att vi normalt sett är osjälviska och inte söker vårt eget välbefinnande i första hand? Att de som i första hand ser till sig själva är asociala egoister?

Jesus, enligt bibeln, sade; ”Om någon slår dig på Din högra kind, så vänd den vänstra till”. Jag är rätt säker på att Hunnern Attila, Djingis Kahn, Röde Orm eller Sitting Bull inte skulle ha lytt de orden. Inte för att de är onda, utanför att de inte vill riskera att förlora sin ledarroll. Den som vågat höja handen mot dem hade nog inget att vinna utan enbart allt att förlora. Omvänt tror jag det kunde varit deras räddning att inte sätta sig upp mot överheten och att foga sig utan protest. Då får orden kraft!

Vi har ett socialt liv. Vi har regler för detta och vi eftersträvar genom dessa ett socialt accepterande. Att bli uppskattade för det vi gör och för det vi står för. Men är det en dygd eller en självbevarelsedrift? Är vår strävan efter acceptans osjälvisk och utan egoism?

I människans ursprung levde vi ”ur hand i mun”. Det vill säga att vi åt det ätbara vi fann under vår vandring. Vi var nog inte villiga att att släppa ifrån oss det vi funnit utan strid. Trots att vi levde i flock tillsammans med andra människor var nog den egna magen viktigare än de andra individernas. Men genom samverkan lärde vi oss att döda större djur att dela bland alla i flocken. Hur rättvis fördelningen var är nog en ännu obesvarad fråga. Gruppers kamp mot varandra för att säkra livshabitatet är ju historiskt bekräftat, liksom deras inbördes samverkan mot större fiender. Mäktiga män eller klaner har under alla tider haft en särställning med privilegier andra inte haft.

Naturfolk idag som lever i stammar eller i grupper, delar på ett sätt som förefaller osjälviskt. Är det en inneboende känsla, ett slags urbeteende, eller ett inlärt beteende för att få vara en del i gemenskapen i gruppen?

Ser man till hur vi skaffar vårt dagliga bröd idag, så finns där inte många som lever ”ur hand i mun”. Vi i den industrialiserade världen gör helt andra sysslor. Vi har organiserat oss och arbetar åt någon annan för vilket vi får betalt i valuta. Av pengarna köper vi sen det vi behöver för vår överlevnad. Endast ett fåtal av oss odlar mat eller föder upp slaktdjur. De stora mattillverkarna är ofta världsomfattande bolag med Axfood och Nestlé som exempel.

Ser man till deras affärside så handlar den inte om att förse världens hungrande med livsmedel. Nej det handlar enbart om att tjäna pengar genom att producera mat billigt och sälja dyrt, och man är beredd till drastiska metoder för att säkerställa att det är det man gör. Det finns skrämmande exempel på avtal i fattiga länder där företagens intressen övergår den svältande befolkningens behov. Där de fattiga står som de ständiga förlorarna i kampen om överlevnad.

Alltså samma kamp som under stenåldern men under helt andra dimensioner.

Det måste vara fel att bygga en politik eller ett samhällssystem på myten om ”den goda människan” Ja myten om ”den goda Guden” likväl. Jag vet inget som upprör människor till den grad att de mördar andra människor i blint raseri, som just religioner. Både Bibeln och Koranen har i de fallen några mörka kapitel om hur Guds ordning skall upprätthållas på jorden.

Om man i stället ser människan som en egoistisk varelse där självförverkligandet är det högsta målet. Då faller många av bitarna på plats. Om man ovanpå på det stiftar ett regelsystem som förhindrar att jakten på självförverkligande går ut över andra människor, fattiga eller rika, i den egna sfären eller i andra länder. Alltså ett globalt regelsystem som förbjuder människor eller stater att profitera på andras olycka, då skulle vi kanske kunna skapa en bättre värld.

Fast det vore väl en dröm för bra för att vara sann?

onsdag 3 november 2010

Bilden av en idyll...

Hösten sänker sig över landet.Solen vilar lågt mot horisonten och skapar sprakande färgbilder. Orosmolnen hopar sig i bakgrunden och talar om att snart är det vinter. 

Platsen är Lillkyrka strax utanför Örebro. Ett ställe vi mins med viss bävan under vår tidiga kärlek. Innan vi gifte oss bodde jag i Karlskoga och M i Enköping.Varje helg passerade vi denna plats två gånger för att mötas antingen i Karlskoga eller Enköping. Då var inte nya motorvägen byggd och platsen var känd för sina allvarliga trafikolyckor. 
Nu stannade vi här för att se platsen vi undrat över i så många år. Visst ser det rofyllt ut? Tyvärr spretade gravstenarna åt alla håll, vilket gav ett ovårdat intryck för en annars så vacker plats. I övrigt såg det välvårdat ut.
 Det här vet jag inte riktigt vad det står för. Det ser ut som ett gravkapell och är låst med två kraftiga järndörrar. Kyrkan lär ha kommit till pga en liten hämnd! Ebba Vase, gift Leijonhufvud, var faster och svärmor till Gutav Vasa, tog initiativet till kyrkobygget då prästen i Glanshammar inte väntade på henne med sin gudstjänst. Läste detta på nätet så sanningshalten är inte bekräftad.
 Själva kyrkan var också låst så vi kunde inte komma in och titta i den, men så här utifrån ser den mäktig ut. Det som fångade ögat var denna grav. den enda vi kunde se av äldre datum som var vårdad och välskött. Historien bakom fanns på en skylt bredvid graven.
 Angelika Rosalie Dalman endast 17 år gammal vilade här. Sörjd av Bernhard Elis Malmström. Förmodligen var hon helt ovetande om hans kärlek, men får sitt livsöde förevigat  i en dikt av honom.
En vacker kärlekssaga med ett olyckligt slut.  


Förundrad över hur en plats utan personliga bindningar ändå kan påverka en så starkt, fortsatte vi vidare mot Örebro och Lilla hjärtats 2-årsdag. Här var det ballonger och serpentiner och presenter i kvadrat. Både far- och morföräldrar och syskon samlade. Ljudnivån stundtals hög. Lyckan glittrade i lilla hjärtats ögon. Kontrasten var stor.


Gör gärna en avstickare när Ni är ute och reser. Dels får kroppen en välbehövlig rast, och risken att Ni upptäcker något intressant är ju uppenbar.


Ha dé gott
Charles