Gammal är äldst..

Den här lilla katten börjar bli gammal. Åldern skall ju innebära en viss erfarenhet och självkontroll och inte några okontrollerade yttringar vare sig lekfulla eller aggressiva. Men det har hon inte fattat. Hon tror hon är fortfarande ung och kan göra som hon vill. Inte klösa på klösmattan när det finns oklösta tapeter att vässa klorna på. Inte äta kattmat när det kan finnas godare mat efter husse och matte. Tigga går också bra tycker hon, då förstår h&m att hon behöver nåt och när de kollar kattskålen kan hon hoppa upp på bordet och se om det finns nåt bättre...

Hur kan en fostrad katt plötsligt bli vildare än tam och börja göra saker den inte gjort förr?

Fast visst är hon söt?

Vintern regnar bort...

Sportlovet är inget som jag drömmer om längre. Annat var det när jag själv var ung och lite senare när barnen gick i skolan. Då hittade vi på allt möjligt och tog ledeigt när vi hade möjlighet. När jag öppnar garaget så ser jag en del av den tiden slå emot mig i form av mer påtagliga minnen. I taket hänger flera generationer skidor. Skidboxen står lutat mot gavelväggen och extraspeglarna jag hade när vi drog husvagn häner på en krok. Allt minner om svunna tider. Sälen, Lofsdalen och elljusspåret här bredvid fick ta emot både stora och små med balansproblem i skidspåren. Vi grävde ner oss i snön , vände ansiktena mot solen och inmundigade kaffe och choklad med hembredda smörgåsar. Livet var gott.

Det är det fortfarande, en varken balansen eller orken är bättre. Man (jag) är inte lika strapatsvillig längre fast det hindrar ju inte en mindre utflykt till pulkabacken här bredvid när barnbarnet var på besök och vinterna var god nog att lämna lite snö kvar på backen. Det bled några fartfyllda timmar med både uppförskånkande och nedförsrusande turer i backen. Sen smakade eftermiddagsfikat alldeles förträffligt i hemmets lugna härd. Man skall inte förta sig i onödan.. fast lite motion skall ju vara bra sägs det.