lördag 24 september 2011

Miljön och miljöbovarna...

Situationen för den globala miljön är inte enkel att förklara och det finns inte heller ett entydigt svar på frågan om vem eller vad som är miljöbov i dramat. Utvecklingen består både av livsbejakande som livshotande effekter av hur livet levs på jorden (oavsett art) och hur jordens resurser används av dem som är beroende av dem.

Varje art har sina framtidsbevekelser, på gott och ont. Det som gynnar en art kan missgynna en annan. Från växtriket till djuren och människan. Ändå har vi så mycket gemensamt och står i beroende av varandra.

Enkelt förklarat, vi andas in syre och ut koldioxid medan växterna gör tvärt om. En enkel symbios som gör oss beroende av varandra. Beroendet är också en risk eftersom växterna också är en del av vår föda. Skadar vi naturen förlorar vi vår födokälla. Växterna behöver också oss. När vi dör går vår näring (energi) tillbaka till växterna. Man kan ju undra över vilken "smart" figur som räknat ut denna kretsgång? Perpetrum mobile existerar ju inte (det tror vi oss veta) så vari ligger (friktionen) förlusten, sett på lite sikt?

Följande text kommer från en vän på Internet!

Miljövännen förklarade för den äldre personen att man skall använda sina egna matkassar i stället för butikens plastpåsar eftersom plastpåsar inte är bra för miljön .. 
Personen bad om ursäkt och förklarade: "Vi hade inte kunskap om miljöproblemen när jag växte upp. "

Miljövännen
svarade: "Det är det som är vårt problem i dag, att den förra generationen inte brydde sig tillräckligt mycket för att värna miljön. "   

Men har miljövännen rätt?

Hur levde man för en generation sedan? 

Man återanvände sina mjölkflaskor. Flaskorna kallades returglas och pantades i affären som skickade tillbaka dem till leverantören för att tvättas och steriliseras och fyllas på på nytt. På så sätt kunde man använda samma flaskor om och om igen. 

Man gick eller cyklade till affären och bar hem sina varor i tygväskor eftersom det inte fanns plast-eller papperskassar i butikerna. Hemtransport för dem som inte bar själv, skedde med packcyklar av springpojkar som jobbade extra efter skolgången.


Man
tvättade barnets blöjor eftersom de inte hade de pappersbaserade man använder och slänger bort idag.

Man torkade sina kläder ute och inte i energislukande torktumlare. Syskon fick ärva kläder från sina bröder eller systrar, och det handlade sällan om så kallade märkeskläder.
Man hade en tv eller radio, i huset - inte en TV i varje rum. I köket gjordes det mesta
för hand, för att man inte hade elektriska maskiner att göra allt sådant åt sig. 

När man packade ömtåligt gods, återanvändes gamla tidningar för att skydda det, inte frigolitbollar eller bubbelplast.

Man klippte gräsmattan med handgräsklippare. Den gav kroppen motion så att man inte behövde gå till ett gym för att hålla sig i trim.

Man drack vatten ur kran
när man var törstig istället för att köpa vatten i plastflaska.

Man skrev med bläck som man kunde fylla på igen istället att köpa en ny penna när bläcket tog slut.

Man ersatte rakbladet i en rakhyvel i stället för kasta bort hela rakhyveln bara för att bladet var slött.

Man åkte tåg, spårvagn eller en buss och barnen cyklade till skolan eller tog skolbussen istället för ”24-timmars taxiservice” med familjens bil och man behövde inte en datoriserad GPS för att hitta till närmaste pizza.

Är det rätt att anklaga den äldre generationen för resursslöseri bara för att den inte hade kunskapen om dagens miljöproblem då?
- - - - - -
Visst är det en förenklad bild. Men inte är det ett generationsproblem. Vi som klippte gräsmattan med handgräsklippare för 50 år sedan klipper idag med motorgräsklippare. Det är inte för att vi inte såg problemen komma för 50 år sedan, utan för att vi idag är rätt bekväma av oss och utnyttjar den bekvämlighet som finns och som vi har råd med. Vi är lika mycket offer för tidens tand som den så kallade "dagens generation"

Märkeskläder, datorer, TV-spel m.m. vill jag ändå påstå utnyttjas mer av dagens generation än gårdagens. Bilar och att skjutsas hit och dit är väl en effekt av dagens livsstil som till viss mån supportas av båda generationerna. Transporter, flygresor, semestrar, och boendets kvalitet har förändrat villkoren för hur vi lever.

Produktionen av varor och tjänster i ett geografiskt perspektiv har gjort oss beroende av transporter för vår överlevnad. Vi behöver transporten för att fläsket skall hamna på tallriken och bonden behöver transporten för att kunna leverera det. För båda parter är det en fråga om överlevnad.

Livet är som ett stort "plockepinn", Alla "pinnar" påverkar allt, även om det inte alltid står klart i vilket avseende. Den som hittar formeln som löser det problemet blir säkert bjuden till Nobellfesten! Glöm inte att det var här Du fick idén, jag vill gärna bli bjuden när Du får Nobelpriset.

Ha dé

onsdag 7 september 2011

Catfish -What is and what is not...

Den här bilden föreställer 4 afrikanska krigare med sina sköldar.... eller?

Igår såg jag en dokumnetär. Catfish hette den och handlade om en relationshistoria med Facebook som bakgrund. Ursprunget är en 8 årig flicka med en konstnärlig ådra som ber om lov att måla av ett foto av en dansös som fotografen Nev Schulman publiserat. Han ger henne tillåtelse och får sedan en kopia av den avmålade bilden via Internet.

Nu startar en serie kontakter mellan Nev och Abby, som flickan heter, samt med hennes mor Angela och flickans halvsyster Megan. Nev skickar flera foton som Abby målar av och dessa konstverk hamnar som offentlig konst på diverse ställen. Kontakterna över internet  tätnar líksom SMS och telefonsamtal. Mellan Nev och Megan (halvsystern) uppstår en flirtig relation som hettar till, känslor uppstår och de börjar tala om att ses på riktigt.

Nev och hans bror samt en kamrat till dem beslutar sig för att åka till Michigan för att träffa Meg (Megan). Väl där får de veta att Megan tagits in på in sluten klinik för sitt alkoholmissbruk men att hon hoppas få komma hem på permission för att träffa Nev. Under tiden stannar sällskapet i Michigan och träffar familjen dagligen. Under denna tid förstår Nev att något är galet och försöker avslöja Angela som han tror spelar ett dubbelspel.

Det visar sig att Megan inte existerar. Att bilden på henne egentligen är en bild på en modell som bor i Vancover tillsammans med man och hund. Att Angela lever dels i en fantasivärld och dels i verkligheten. Hennes man tror att Nev och sällskapet är konsthandlare som köper Angelas tavlor. Hela bilden är så förbryllande att det är svårt att skilja dikt från verklighet. Angela övertygar Nev om att sitta modell så att hon kan måla av honom samtidigt som han får en inblick i familjens liv.

Abby är som vilken 8 åring som helst men som lärt sig spela med i mammans uppdiktade verklighet. Angela lever tillsammans med Vince som har två utvecklingstörda tvillingar från ett tidigare äktenskap och det är hennes uppgift att vårda sönerna. Angela har (hade i sin ungdom) drömmen om att bli balettdansös men hennes drömmar slog slint. Nu lever hon ett dubbelliv på Internet med 15 olika identiteter som alla är varandras vänner på nätet och supportar hennes uppdiktade liv som Megan. 

En otrolig historia vars äkthet diskuteras.  http://dvdkritik.se/recension.php?id=2724 Den visades på SVT http://svt.se/2.149969/1.2517688/catfish och här kan Du få mer info och se trailern.

Bilden då? Ja det är inte fyra afrikanska krigare. Det är en bit bark manipulerad i ett bildhanteringsprogram och inte vad den ger sig ut för att vara (eller föreställa)!

Ha dé