Varje art har sina framtidsbevekelser, på gott och ont. Det som gynnar en art kan missgynna en annan. Från växtriket till djuren och människan. Ändå har vi så mycket gemensamt och står i beroende av varandra.
Enkelt förklarat, vi andas in syre och ut koldioxid medan växterna gör tvärt om. En enkel symbios som gör oss beroende av varandra. Beroendet är också en risk eftersom växterna också är en del av vår föda. Skadar vi naturen förlorar vi vår födokälla. Växterna behöver också oss. När vi dör går vår näring (energi) tillbaka till växterna. Man kan ju undra över vilken "smart" figur som räknat ut denna kretsgång? Perpetrum mobile existerar ju inte (det tror vi oss veta) så vari ligger (friktionen) förlusten, sett på lite sikt?
Följande text kommer från en vän på Internet!
Miljövännen förklarade för den äldre personen att man skall använda sina egna matkassar i stället för butikens plastpåsar eftersom plastpåsar inte är bra för miljön ..
Personen bad om ursäkt och förklarade: "Vi hade inte kunskap om miljöproblemen när jag växte upp. "
Miljövännen svarade: "Det är det som är vårt problem i dag, att den förra generationen inte brydde sig tillräckligt mycket för att värna miljön. "
Men har miljövännen rätt?
Hur levde man för en generation sedan?
Man återanvände sina mjölkflaskor. Flaskorna kallades returglas och pantades i affären som skickade tillbaka dem till leverantören för att tvättas och steriliseras och fyllas på på nytt. På så sätt kunde man använda samma flaskor om och om igen.
Man gick eller cyklade till affären och bar hem sina varor i tygväskor eftersom det inte fanns plast-eller papperskassar i butikerna. Hemtransport för dem som inte bar själv, skedde med packcyklar av springpojkar som jobbade extra efter skolgången.
Man gick eller cyklade till affären och bar hem sina varor i tygväskor eftersom det inte fanns plast-eller papperskassar i butikerna. Hemtransport för dem som inte bar själv, skedde med packcyklar av springpojkar som jobbade extra efter skolgången.
Man tvättade barnets blöjor eftersom de inte hade de pappersbaserade man använder och slänger bort idag.
Man torkade sina kläder ute och inte i energislukande torktumlare. Syskon fick ärva kläder från sina bröder eller systrar, och det handlade sällan om så kallade märkeskläder.
Man hade en tv eller radio, i huset - inte en TV i varje rum. I köket gjordes det mesta för hand, för att man inte hade elektriska maskiner att göra allt sådant åt sig.
Man hade en tv eller radio, i huset - inte en TV i varje rum. I köket gjordes det mesta för hand, för att man inte hade elektriska maskiner att göra allt sådant åt sig.
När man packade ömtåligt gods, återanvändes gamla tidningar för att skydda det, inte frigolitbollar eller bubbelplast.
Man klippte gräsmattan med handgräsklippare. Den gav kroppen motion så att man inte behövde gå till ett gym för att hålla sig i trim.
Man drack vatten ur kran när man var törstig istället för att köpa vatten i plastflaska.
Man drack vatten ur kran när man var törstig istället för att köpa vatten i plastflaska.
Man skrev med bläck som man kunde fylla på igen istället att köpa en ny penna när bläcket tog slut.
Man ersatte rakbladet i en rakhyvel i stället för kasta bort hela rakhyveln bara för att bladet var slött.
Man åkte tåg, spårvagn eller en buss och barnen cyklade till skolan eller tog skolbussen istället för ”24-timmars taxiservice” med familjens bil och man behövde inte en datoriserad GPS för att hitta till närmaste pizza.
Är det rätt att anklaga den äldre generationen för resursslöseri bara för att den inte hade kunskapen om dagens miljöproblem då?
Visst är det en förenklad bild. Men inte är det ett generationsproblem. Vi som klippte gräsmattan med handgräsklippare för 50 år sedan klipper idag med motorgräsklippare. Det är inte för att vi inte såg problemen komma för 50 år sedan, utan för att vi idag är rätt bekväma av oss och utnyttjar den bekvämlighet som finns och som vi har råd med. Vi är lika mycket offer för tidens tand som den så kallade "dagens generation"
Märkeskläder, datorer, TV-spel m.m. vill jag ändå påstå utnyttjas mer av dagens generation än gårdagens. Bilar och att skjutsas hit och dit är väl en effekt av dagens livsstil som till viss mån supportas av båda generationerna. Transporter, flygresor, semestrar, och boendets kvalitet har förändrat villkoren för hur vi lever.
Produktionen av varor och tjänster i ett geografiskt perspektiv har gjort oss beroende av transporter för vår överlevnad. Vi behöver transporten för att fläsket skall hamna på tallriken och bonden behöver transporten för att kunna leverera det. För båda parter är det en fråga om överlevnad.
Livet är som ett stort "plockepinn", Alla "pinnar" påverkar allt, även om det inte alltid står klart i vilket avseende. Den som hittar formeln som löser det problemet blir säkert bjuden till Nobellfesten! Glöm inte att det var här Du fick idén, jag vill gärna bli bjuden när Du får Nobelpriset.
Ha dé
