tisdag 14 december 2010

God Jul... Elkonsumenter

Kåseri

Jag sitter i bilen på väg till Johan Riik (som ett troll!) vd för Sveriges Elproducenters Riksorganisation (SER). Anledningen är den senaste tidens skriverier om tomma vattenmagasin och stillastående kärnkraftverk. Artiklarna handlar om stegrande elpriser och brist på el under en tid när samhället är som mest beroende av en fungerande elmarknad.

Lite förvånad är jag över att jag fick en intervjutid med en av landets mest betydande inom området under en tid när elmarknaden är som mest turbulent och när branschen är utsatt för kritik från både media och regering. Jag går igenom materialet i huvudet på väg till huvudkontoret och Johan Riik´s arbetsrum, där intervjun skall äga rum. Vilka frågor skall jag ställa och hur hårt vågar jag gå fram?

Jag blir väl mottagen och sitter avslappat i en miljö som påminner om gästsoffan i TV programmet ”Godmorgon Sverige”! Jag blir serverad kaffe med pepparkaka, varm glögg och hälsad välkommen av vad jag antar är Johans sekreterare. Efter en stund kommer Johan själv, hjärtlig men lite stressad, uppfattar jag. Intervjun kan börja...

Jag tänker börja lite indiskret... säger jag.
Det är OK! Vill jag inte svara så svarar jag inte.. säger Johan.
Bra, svarar jag... då kör vi.....

Jag har naturligtvis kollat in Din lön innan jag åkte hit. I en internationell jämförelse förefaller den låg, säger jag. Är det ett medvetet val från Din sida eller vad marknaden tillåter?

Ha ha.. ja det var en fråga. Nej det är en del av ersättningen. Internationellt så är min lön jämförbar med liknande ersättningar för motsvarande insatser främst ute i Europa. Jag har en del i aktier och optioner också så det blir väl lite mer än dubbelt den siffra Du nämnde.

OK. Den bransch Du verkar inom omfattar ju vind, vatten, kol, olja och kärnkraft. Verksamheten spänner över ett tekniskt sett enormt stort område, alla med sina egna risker och olika planeringsförutsättningar.

Ja ja det är riktigt!

Som journalist följer jag ju utvecklingen och förundras över hur det år efter år alltid är något som fallerar. För att uttrycka mig mer specifikt, tomma vattenreservoarer och fallerande kärnkraftverk, tvingar ju fram en elproduktion som bygger på kol och olja. Vad har Du för kommentar till det?

Tja det är ju inget som ingår i planeringen... att vi skulle driva produktionen så att vi ställer våra miljövänliga alternativ åt sidan genom att undergräva förutsättningarna att producera el på den inhemska marknaden.

Ja Du får ursäkta, men jag har lite svårt att tro att landets elit inom området gör sådana fatala misstag i sin resursplanering att vi står med tomma vattenmagasin och stillastående kärnkraftverk vid en tidpunkt när el-energin behövs som allra mest. För mig verkar det som det är ett systemfel som ligger bakom?

Nej nej.. alltså. Visst finns det bakomliggande orsaker till det som händer. Det är ju alltid en fråga om resurser och en planering som bygger på erfarenhet. Visst tömde vi magasinen för att bereda plats för det vatten vi förväntade skulle komma under hösten/förvintern. Men nu blev det kallt och den nederbörd vi förväntade ligger frusen i snö och is och blir tillgänglig först till våren. När det gäller kärnkraftverken... Den politiska osäkerheten gör att vi inte vågar, eller aktieägarna vågar inte satsa på kärnkraftverken för vi vet inte om de pengarna ger återbäring efter valårets resultat. Vi behöver tydliga besked så att vi kan planera vårt underhåll efter ekonomiskt hållbara förutsättningar, oavsett regeringar.

Men sa jag. Är det inte så att regeringen krävt att Ni ser över elproduktionen så att Ni kan leverera och att inte samhället plötsligt står utan energi?

Jo visst, men det har vi gjort. Det är ingen energibrist trots att vi har ont om inhemsk vattenkraft och kärnenergi för vår elproduktion. Vi köper av marknaden ute i Europa!

Ja men priserna gör ju att flera företag stoppar produktionen. Det är väl ett problem som orsakas av att den inhemska produktionen inte svarar mot behoven och att det driver upp priserna i internationell konkurrens?

Ja prisfrågan råder vi ju inte över, den är ju internationell. Vi måste ta ut de avgifter vi behöver för att täcka våra kostnader för den el vi köper från Europa. Jag lovar att vi blir inte rika på den el vi köper när marknaden skriker efter el.

Hur hänger det samman, Ni tjänar ju ändå mest pengar under vintersäsongen?

Ja visst, men det har inget med elpriset att göra utan med konsumtionen. Elbranschen är ju delad i två delar. Den ena handlar om produktion och den andra om distribution.

Produktionsledet är utsatt för konkurrens fortsatte Johan.. och där är det så kallade ”spot-priser” som gäller. Dvs den prissättning som gäller för det tillfälle elen köps. Är efterfrågan stor ökar priset och är den låg så sjunker priset. Vid extrema fall så levereras elen till den som betalar mest och den som inte vill betala mer blir utan el.

När det gäller distribution så tar vi ut de avgifter vi behöver för att täcka kostnaderna för att bygga och underhålla våra distributionsnät. Här är vi beroende av riskkapital och vi måste se till att penningmarknaden är investeringsvillig och att aktieägarna anser att vi ger valuta för deras satsningar, annars står vi utan kapital och i slutändan betyder det uteblivna leveranser, både till företag och privata. Det vore en katastrof!

Jag försöker smälta denna del av informationen och söker nya frågor utifrån det jag nyss fått veta. Jag ställer frågan om hur energibranschens olika intressenter samverkar, om Johan har någon modell som beskriver den?

Jo sa Johan, Du kan likna branschen med en pall som har tre ben. Det ena benet är producent/distributionsledet det andra benet är konsumtionsledet. Dessa ”ben” är beroende av varandra. Vi kan i princip inte producera mer el än den som konsumeras och konsumenterna kan inte konsumera mer el än vad vi producerar. Det blir en sorts symbios, båda behöver varandra för att uppfylla sina behov.

Men fortsätter han, en pall med bara två ben blir en ostadig pall. För att få stadga behövs ett tredje ben. Detta ben utgörs av ”Finansiering”! Det är finansieringen som gör att ”pallen” får stadga och inte faller omkull.

Alla dessa tre ben verkar som en enhet men med helt skilda behov. Konsumenterna behöver energin för att kunna värma sina bostäder, laga sin mat, och läsa tidningar, se på TV med mera. Producenterna behöver en avkastning för sin produktion och en vinst för att också kunna fylla sitt behov av att konsumera energi. Sist men inte minst, både konsumenter och producenter är beroende av finansiärer för att bygga och underhålla dessa strukturer. Inte minst blir denna bild tydlig när vi lägger till industrier och arbetsplatser i beskrivningen. Finansiärerna är också konsumenter av energi, så även de måste få betalt för sina insatser. Det hela hänger samman som ett moment 22! Hur man än vänder sig har man ändan bak, avslutar Johan. Alternativet vore ju en katastrof!

Jag har egentligen fler frågor säger jag, men förstår att min tid är till ända för denna gång. Jag kanske kan få ringa och ställa kompletterande frågor senare?

Det är OK, svarar Johan, annars kan Du maila över dem så mailar jag tillbaks ett svar senare. Det är kanske ett bättre alternativ?

Det blir bra svarar jag, Är det nåt Du skulle vilja tillägga innan jag går frågar jag?

He he.. vad skulle det vara svarar Johan, jo förresten säger han sedan, Du kan skriva att vi önskar våra elkonsumenter en God Jul och Ett Gott Nytt år!

På vägen därifrån tänker jag på de svar jag fått. Visst förstår jag att det hänger ihop. Pallen med tre ben verkar logisk. Själv skulle jag inte vilja arbeta gratis och utan energi skulle livet bli både kallt och mörkt. Visst kan en och annan av oss människor klara oss under samma villkor som människorna tiden före elen, tiden före bilen, tiden före den industriella revolutionen. Men att 9 miljoner människor skulle flytta ut i skogen och svara för sin egen försörjning är en ren utopi. Utan el finns inga alternativ.

Men så tänker jag på min uppväxt. Innan avregleringen fanns det också el. Det fanns strömavbrott också, men de berodde på yttre faktorer. Vattenmagasinen var fulla och landet byggde kärnkraftverk. Elpriserna hoppade inte jojo på nån elmarknad. Vi hade TV och radio, gatljus och ljus i granen. När vi byggde huset ville vi av trivselskäl ha en alternativ värmekälla, men nekades för att Elen var den mest miljövänliga värmekällan på marknaden. Det bestämde byggnadsnämnden i bygglovet. Pannor och braskaminer var otidsenliga och förpestade enbart miljön, var budskapet.

Tider förändras. Nu har man sig själv att skylla att man inte var förutseende nog att bygga ett hus med alternativ uppvärmning. Att man så blåögt gjort sig beroende av el. Nu tillhör man en grupp som staten straffar för att man misshushåller med landets energiproduktion. En grupp som de stora elfirmorna tjänar grova pengar på att distribuera energi till. Elpriset bestäms inte av vår energiproduktion utan av en marknad ute i Europa. En marknad som styrs av människor som till ett facilt pris, av staten, köpt våra tidigare gemensamma tillgångar och nu kräver mångfalt igen i form aktieutdelningar, optioner och bonus. De tillgångar som byggdes av våra fäders skattepengar.

Är det inte upp och nedvända världen så säg?

Ha dé gott i vinterkylan.
Charles

PS/Kåseriet bygger på egna fantasier. All liknelse med verkliga personer och förhållanden är ren tillfällighet.

4 kommentarer:

Britt Ahlgrens sida sa...

Ja du vad säger man.
profitens högborg har talat verkar det som.
Jag var klok nog att binda mitt elavtal tidigt i år,förstog att priset skulle gå upp.
Jag kollar varje dag vad elen ligger på på spotmarknaden och den går hela tiden rakt uppåt.

epsilon sa...

Visst är märkligt hur det svänger. Nu kan man skatta sig lycklig över att ha vattenburen värme, bergvärmen tickar och går. Elpriset behöver vi inte bekymra oss så mycket över.
Vedeldning finns det ju många åsikter om, men det är mysigt när det sprakar i kaminen.

Lisan sa...

Vilka kåsörtalanger du har! Ser fram mot att det kommer flera i framtiden. Aktuellt, tänkvärt och samtidigt underhållande.

janne sa...

Det där var ett helt underbart kåseri. Med huvudet på spiken.