fredag 21 januari 2011

Det dolda förtrycket..

Den Käre Freud som kallas psykoanalysens fader, delar in jaget (medvetandet) i bl.a. medvetandet och undermedvetandet (fast med annan terminologi – Överjag och Underjag). Det är i det undermedvetna som våra värderingar gömmer sig. Det medvetna ser och analyserar medan det undermedvetna sätter etikett på det vi ser och hör.

Jag skriver ett antal titlar nedan. Fundera över personerna bakom titlarna och för sök att skapa en inre bild av dem, så kommer jag till saken sen.

Polis                                         Professor
Brandman                                 Ingenjör
Chaufför                                   Rektor
Svetsare                                   Ekonom
Målare                                     Konstnär

Förmodligen har Du en uppfattning om dessa yrkeskategorier och kan lätt skapa en bild av personerna bakom dessa yrken. Jag fyller på med en liten historia för att belysa frågan ännu mer.

En far är ute med sin son på årets första motorcykeltur. Det slutar inte bättre än att båda hamnar i diket och hämtas av Ambulans. När sonen skall undersökas utropar läkaren; Men herre Gud, det är ju min son!
Hur Hänger detta ihop?

Har Du lösningen på problemet så förstår du vad detta handlar om. Om inte så läs titlar och berättelse en gång till. Gå inte vidare i texten förrän Du hittat lösningen eller ”sitter fast” i problemet.

Det är vår kulturella bakgrund och vår religiösa skolning som sätter gränserna för hur vi gör bedömningar av skeenden i vår omgivning. Bärare av denna påverkan är våra föräldrar, lärare och kamrater. D.v.s personer som vi litar på. Genom dessa personer ”ärver” vi, i generation efter generation, en sorts skyddsmekanism som möjliggör för oss att snabbt bedöma det vi ser hör eller upplever. Etiketterna eller värderingarna är en del av vår riskbedömning. Värderingarna ligger i vårt undermedvetna och påverkar vårt omdöme blixtsnabbt, utan att vi behöver tänka på det.

Nu till lösningen:
Det är kvinnor som är lösningen på de här angivna problemen. Alla nämnda yrken har kvinnliga utövare men av någon anledning måste vi tala om det för att vi skall se det. Kvinnlig Polis etc. Utan denna ”förklaring” ser de allra flesta av oss en Manlig bärare av yrkesrollen. Att kalla detta för ”förtryck” kan kanske upplevas som överord, men genom att inte se på verkligheten med samma ögon, beroende av kön, så påverkas vår bedömning av de fördomar vi bär på, utan att vi är medvetna om det. Deltager vi i en beslutsprocess med dessa ”värderingar” bakom våra beslut, så är vi en del av det dolda förtrycket.

Ha dé gott
Charles

3 kommentarer:

epsilon sa...

Efter en stund gick det upp ett ljus. Nog är det konstigt, man vet ju att alla de uppräknade yrkena innehas av både kvinnor o män. Och jag som anser mig vara så medveten....

Anonym sa...

Du kunde lika gärna ha radat upp yrken som frisör, sjuksköterska, vårdbiträde och barnskötare så hade de flesta automatiskt tänkt att det var kvinnor det handlade om. Inget konstigt med det. Vissa yrken är mansdominerade och andra är kvinnodominerade. Vad det skulle ha med förtryck att göra förstår jag inte.

Charles sa...

Ja det är inte yrkena som är kärnfrågan utan att vi fattar våra beslut på "ärvda" värderingar. Exemplen är bara en illustration. Det skulle nog funka omvänt också att man måste säga "manlig" sjuksköterska om det är en man som har den titeln för att vi skall fatta att det är det.

Men det spelar ingen roll om det är män, kvinnor, gamla, sjuka, unga, handikappade eller människor med annan etnicitet. Det är när vi låter våra fördomar styra våra beslut som "förtrycket" uppstår.