måndag 22 mars 2010

En rofylld tillvaro...

Det är i vart fall vad som sägs om pensionärens vardag. Som om det skulle vara problem med att få tiden att gå. I stället så duggar anbuden tätt. Det är mycket som behövs göras på frivillig grund och Du om är ledig (jag alltså) behöver väl ha nåt att göra?

Jag kan inte låta bli att känna mig smickrad av allt som omgivningen tror mig klara av och visst känns det behagligt att vara påtänkt för diverse uppdrag. Samtidigt känner jag att jag när jag väl bestämde mig att bli pensionär (vid 65) så släppte jag alla bindningar till mitt forna arbetsliv och vidhängande uppdrag. Varför börja om igen?

Jag är på inget sätt otypisk, utan jag som många andra levde min karriär i nuet och tittade inte mycket vare sig framåt eller bakåt. Såg bara det som behövde göras nu. Nu när man blivit äldre och fått lite tid att fundera, så ramlar en del frågor över en. Existensiella frågor som vem man är och var man kommer ifrån. Typiskt att man väntar tills alla som kunnde svara på en del av frågorna har "gått runt hörnet"!

Men det finns ändå de som forskat och en del har jag tagit reda på själv, så bilden börjar klarna. Detta leder till ett engagemang i hembygden. Dock inte min ursprungliga hembygd, utan den där jag till sist satt ner mina bopålar.

Gräv där Du står säger ju ordspråket, så då gör vi det! Och som en "överraskning" upptäcker man att alla platser har en historia. En del platser har samma historia med några avvikelser och andra en unik historia för just den platsen. Slaget vid Hova, den 14 juni 1275, stod ju i Hova, även om Ramundeboda berördes av det på grund av att kung Valdemars hov stannade här och inväntade besked om slaget. Ett besked om att Valdemars bror, Magnus, besegrat honom i striden.

Så hembygdsfrågorna intresserar mig liksom rättviseaspekter. Så FN föreningen och Hembygdsföreningen får en del av min tid och jag får tillbaka i form av kunskap i frågor som intresserar mig. Ett bra utbyte tycker jag.

Men det gäller att vara sansad. Det är lätt att ta sig vatten över huvudet genom att ta på sig för många uppdrag. Det är ju inte bra för någon!

Ha dé gott
/charles

2 kommentarer:

epsilon sa...

Så sant det du skriver. Det gäller att tänka igenom vad man vill göra av sin frihet. Det finns så många föreningar som skulle behöva nytt folk. Själv tycker jag det är så skönt att slippa fatta beslut, besvara omöjliga frågor på nolltid och läsa publikationer från Skolverket. Så nog är det ett rofyll liv bara man lär sig tacka ja enbart till det man verkligen vill göra.

Lisan sa...

Nog blir man eftersökt som pensionär. Det är roligt, men det är viktigt att man gör det som intresserar mest och inte tar på sig för mycket för att det är svårt att säga nej.För att må bra är ett socialt liv som gör att man får nya kontakter och intryck och inte bara fastnar i sina gamla vanor betydelsefullt.