fredag 24 augusti 2012

Tur i oturen

Jag sitter ner och löser NA´s sommarkryss för onsdagen då plötsligt höger ansiktshalva börjar kännas som om jag fått en bedövningsspruta av tandläkaren. När jag känner på ansiktet så upptäcker jag att höger hand saknas och att det börjar sticka i höger ben. Hela armen tappar känsel och jag förstår att något som inte är OK händer mig.

När jag ringer sjukvårdsupplysningen har jag fått min andra attack. Dessbättre kan jag fortfarande röra mig så jag kan öppna ytterdörren.

Sitt ner, vi skickar en ambulance! säger sjukvårdsupplysningen och efter en stund ber de mig lägga på luren så att SOS 112 kan ringa upp. Sagt och gjort.

Med mobilen ringer jag hustrun som är på väg hem med tåg från Göteborg och meddelar vad som är på gång. Hon i sin tur ringer upp en granne som kommer över och håller mig sällskap tills ambulancen anländer. För detta A är jag dig tack skyldig! Det var tryggt att få sitta och prata bort lite av den skräck jag kände medan vi väntade på transport till sjukhus.

På akuten kom de snabbt fram till att jag fått en "TIA".. TIA, transitorisk ischemisk attack, innebär att en del av hjärnan drabbas av övergående syrebrist. Orsaken är en övergående blodpropp i hjärnan. En förvarning om stroke som en utvecklad propp heter.

Jag skall inte gå in på vad jag kände och tänkte dessa timmar, men konstaterar att jag haft tur att det inte blev värre. Misstanke om att den förestående bråckoperationen och det faktum att jag slutat äta blodförtunnande medicin ca en vecka innan, är orsaken, bekräftar inte stroke-läkaren. Men det kan vara en faktor säger han.

Så nu sitter jag här hemma igen fredag eftermiddag vetande att hjärtat är OK, hjärnan har inga proppar eller andra affekter som inte skall finnas där och halspulsådrorna är friska och inga beläggningar som utgör risk kan ses i provsvaren. Frisk om än lite omskakad med lite ny medicin i medicinboxen och stor förväntan på framtiden.

Inne på Lassarettet så frågade läkaren min säng-granne hur han mådde. Han tittade lite illmarigt på henne och svarade... Frågar Ni försäkringskassan är jag nog frisk! Jag kunde inte hålla mig för skratt. Trots allvarliga symptom hade han både ironi och skämtlynne kvar att svara henne.

Det allvarliga är väl att alla i rummet skrattade till. Träffsäker beskrivning av hur svenska folket uppfattar försäkringskassan. Inga protester där inte.

Jag vill rikta en eloge till avdelning 1A på Karlskoga lassarett. De har verkligen varit ett stöd och hanterat min olycka på ett för mig tryggt sätt och stöttat över förväntan. Sen vet jag inte om högre makter också skall ha sin del av min omtanke, ty det kom under min tid där in patienter som inte hade samma lyckliga utgång på sina sympton som jag.

Man borde kanske köpa en lott även om jag redan intecknat högsta vinsten?

Inga kommentarer: