Här har det blåst minsann. Hustrun hänger tvätt ute på torkvindan och plötsligt hör jag en helikopter ute på bakgården. Men det var falsk alarm. Bara vinden som fått fatt i handdukarna och satt torkvindan i rörelse. Jag är säker på att om handdukarna varit stelare så hade hela härligheten gått till väders. Nu funkar det mer som en torktumlare i stället.
Är det månne höststormarna som redan börjat? Nu tyckte jag vädertjänst sa att det i mitten av nästa vecka var ett högtryck på gång och det tyder i så fall på en ny värmebölja, vilket tacksamt emottages.
Här har varit "upptaget" några dagar. Hämtade barnbarnet i torsdags då föräldrarna firade bröllopsdag. Bara jag och Isabelle under fredagen fram tills arbetsdagens slut då hustrun kom hem. Det är en väldigt bestämd liten dam som har fått förkärlek till TV´ns olika reglage där volymkontrollen till surround-ljudet verkar ha blivit en favorit.
Man kan följa hennes agenda i vardagsrummet. Flytta på pallen, rycka lite i ficusens stora blad, försöka knäppa upp kofferten till dragspelet, vrida lite på TV´n, försöka fånga katten (som flyr huset), titta på farfar för att se om det är OK att dra ut fototidningarna ur tidningsstället. Emellanåt får både dockan och den vita elefanten en kram (farfar också ibland), sen snabbt vidare till nästa äventyr.
Ja det är 110% i vaket tillstånd och alla mina planer på att göra nåt när hon sover går om intet. Ty jag är lika utpumpad som hon när hon somnar, och vaknar av att hon signalerar att nu är det dags för nästa rush. Fast hon är så charmerande och rar så det gör inget att tillvaron tar form av rena träningslägret för en något försoffad farfar. Precis vad Doktorn rekommenderat!
Ja det hinns inte med några bilder, för på något sätt får hon grepp om det man håller i handen och att avvärja att det hamnar i munnen är minst sagt en veritabel kamp, där kontroll över situationen är lika osäkert som vädret. Nej är jag ensam med henne så väljer jag bort såna aktiviteter.
Men man hinner inte mer än vinka av henne när föräldrarna har hämtat förrän saknaden och tomheten sprider sig i tillvaron.... Ja så är det!
Ha dé gott.
/charles
2 kommentarer:
Det senaste inlägget visar sig inte i min blogglista. Där står fortfarande det näst sista. Likadant är det med mitt sista inlägg. Det finns inte i någons blogglista, bara det näst sista. Hmmm....
Datorernas värld är inte alltid den "korrekta världen!" Tyvärr.
Skicka en kommentar