torsdag 25 juni 2009

Totalt slut..nästan.

Tänk vilken dålig självkännedom man har (jag tror inte jag är ensam om detta). Fantomen har blivit gammal och Stålmannen rostat ihop!

Vännen A sa "Det skulle vara kul att cykla runt i skogarna kring dig, kanske bada i nån sjö och ta en fika. Klart som korvspad.. Vi bestämde oss för onsdag morgon, 09.00, packade och klara.

Vi cyklade skogsvägen till Reveln. Satsade på västra Laxsjön runt. Skogsvägen var nygrusad med singel och sand (Tungcyklat). Undertecknad som inte suttit på cykeln de närmaste åren började snart ångra vad jag givit mig in på. Benen blev som geléklunpar och sitsen började kännas som en trästolpe (spetsad sådan).

Den efterlängtade friden, känsland av en lätt bris i ansiktet när man rullade nerför skogsvägarna uteblev. Svetten rann efter ryggen och ner i ... Flugorna som kände doften (odören) kom farande i flock. Värre blev det när konditionen tröt och en påtvingad paus ledde till stillasittande några minuter och hjärtat bankade som på en nykär och i inflåset strök ett dussintal flugor med. Stackare, de fick ingen sommar.

Vi gjorde stopp vid kommunalbadet, satt vid bryggan och testade vattentemperaturen. Inte direkt lockande till bad. Vi hade dessutom just kommit igång så varför avbryta cykelturen med ett bad. Vi fortsatte mot Reveln. Vid fyrnäset gjorde vi ytterligare ett stopp och beskådade en ensam skogsarbetare som samlade upp en massa nyhuggna träd i stora travar. Allt ifrån en skogsmaskin som styrdes av en joystick. Jämfört med 50 år sedan då skogen krävde sin man verkade detta närmast en lek. Jag kan nog tänka mig att på min fritid bli skogsarbetare i en sån maskin.

Sen dundrade vi vidare till Revelns bad och Camping. Inte mycket folk en onsdag förmiddag strax innan industrisemestern. Men det kom ändå en jämn ström ut och åt eller fikade. Allt från närbelägna företag till lastbilschaufförer, tidiga semesterfirare m.flera. Det är otroligt vilken Lastbilstrafik det är efter väg 205 mellan Laxå och Askersund. Vi räknade snabbt till 5-6 lastbilar under en kvart plus all annan trafik. Hade man varit trafikkontrollant och fått behålla böterna så hade man varit en rik man idag. Hastighetsbegränsningarna ses mer som en rekommendation än som nåt att rätta sig efter, tror jag. 70 eller 50 -skit samma!

Semesterfirare vid bordet närmast satt och diskuterade ringar. Damen som talade hade gått ner i vikt så att ringarna trillade av och påtalade att det kostade 300 kr att få en ring inslagen till en mindre storlek. Maken som verkade veta hur det gick till sa; De slår inte in ringen, de kapar den och sätter ihop den. Mitt första jobb var just som lärling hos en guldsmed, så så långt kunde jag hålla med. Men sen kom det från sällskapet; svetsar eller löder de ihop den? Svetsar sa förståsigpåaren! Damen med ringarna sa; men det är väl samma sak..löda eller svetsa.. det är ju ingen skillnad.. Jag fick hålla mig för att inte lägga mig i samtalet.

Hemvägen gick över Röfors och vi cyklade in vid bruket för att känna på historien från en gammal bruksmiljö vars fornstora dagar närmast låg i ruiner. Tidens tand men också en sorglig utveckling. Det järnbruk som var ortens stoltet och som sysselsatte så många, var nu ett minne blott. Produktionen av mineralull är fortfarande aktiv. Så det var lite liv och rörelse i byggnaderna.

Väl hemma hade vi avverkat ca 25 km och varit ute i 6 timmar. En för mig nödvändig motionsrunda men jag skulle ljuga om jag sa att jag längtade till nästa cykeltur.

Ha dé gott
/charles
PS/ Västra Laxsjön runt får bli nån annan gång!

1 kommentar:

Anonym sa...

Ojdå, det var ingen dålig tur ni tog, hoppas du inte fick allt för svår träningsvärk ^^

Kram, John